tisdag 20 maj 2014

Kapitel 11 Augmented Reality: Telling Stories on the Worldboard

Augmented reality blir, vid en direkt översättning av orden, förstärkt verklighet. Enligt Alexander kom termen till på 90-talet som en motsats till en virtuell verklighet. En virtuell verklighet är den fysiska världen i digitala termer, medan förstärkt verklighet ska föra det digitala tillbaka till den icke-digitala världen. Förenklat handlar det alltså om att koppla ihop det digitala med verkligheten, eller med andra ord att presentera digitala data i verkliga situationer.

"Light AR" är att koppla digitala data såsom bilder, text, video och ljud till geografiska positioner, med hjälp av t.ex. Google Maps.
En mer avancerad form av AR är "superimposed visualizations" som använder en kombination av utskrivet papper, webbkamera och webbsida för att skapa tredimensionella animeringar. Jag försökte hitta den webbsida som Alexander gav exempel på i boken om vindkraftverk. Med hjälp av Google hittade jag den här Youtube-videon som tyvärr är utan ljud men det ser ju helt klart häftigt ut.



En implementation av "superimposed visualizations" i verkligheten är Wikitude. Alexander beskriver det som en app som presenterar digital information om specifika byggnader om man håller sin smartphone mot dem. Alexander tar upp Googles glasögon, som varit aktuella i nyheterna på senaste tiden. Jag hittade en video på Youtube publicerad av Google om deras glasögon som gjorde att jag fick en lite bättre bild av vad de innebär även om jag antar att det finns många problem med dem angående upphovsrätt och integritet.



Mobilen var när boken skrevs väldigt viktig för den AR som var aktuell då. Mobilerna har  både en kamera som kan samla in information och en skärm att visa den på, samtidigt som den kan hålla koll på vår geografiska position. Dessutom är den kapabel att hantera stora mängder information. Om "geolocation" räknas till AR så är GPSnavigering den vanligaste formen av AR.

Barcodes och QR-koder är två verktyg som Alexander nämner som kan hålla digital information och som lätt kan avläsas med rätt typ av läsare. I dagsläget finns det mängder med appar till mobiltelefoner som läser QR-koder väldigt snabbt. Alexander presenterar även något som kallas "RFID-chips", som består av ett minne och en radio som gör att man kan lokalisera den. Alla dessa tre kan fästas eller byggas in i ett föremål och hålla information om föremålet.

Alexander menar 2010 att vi bara ligger i startgroparna ännu, och att framtiden har mycket att utvisa inom "Augmented reality". Han funderar om hur vi i framtiden kommer kunna skapa historier om bl.a. föremål med hjälp av dessa informationshållare. Som exempel föreslår han att man fäster information om ett loppisföremål så att nästa ägare får del av dess historia. Det går även att använda liknande teknik som Wikitude för att skapa guidade turer som berättar historier för "publiken" när de går förbi speciella platser. Detta blir som en typ utav storytelling.

Sist så tas en del utav problemen upp med AR-tekniken. Med information taggad till mängder av objekt blir det mycket data att hantera, och det är risk att de relativt små skärmarna blir överfyllda med information. Dessutom kan det bli en hel del problem med Copyright om vem som helst kan lägga till information, och uppsåtligt skada ett företags varumärke till exempel


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar