Digital Storytelling Tools for Educators

Börjar med att presentera digitalt berättande på liknande sätt som Alexander, men har ett par nya tankar som jag tänkte dela här. Digitala verktyg idag tillåter oss att lätt få kontakt, kommunicera och samarbeta med människor runt om hela jorden. Berättelser med dessa verktyg skapar en bro mellan att lära ut och att integrera teknologi i lärandesituationer i många utav skolans ämnen. Vidare presenteras ett antal förmågor som jag inte hittat i Alexanders bok

21st Century Skills

1. Kognitivt lärande — tillämpa digital kommunikation i situationer som är realistiska

2. Kreativitet och uppfinningsrikt tänkande — skapa upplevelser för andra som involverar flera sinnen

3. Higher Order Thinking Skills (HOTS) — lägga till personliga tankar och förståelse till den existerande informationen

4. Varaktig kunskap — genom att berätta om vad du vet för andra, fördjupar du din egen förståelse på området

5. Visuell literacy — använda bilder för att visa, inte berätta, historien

6. Teknisk literacy — bemästra hantverket att använda tekniska verktyg för att skapa kraftfull kommunikation, inte bara att använda verktygen, utan att mixa de olika medierna för att förstärka förståelsen

7. Media Literacy — tänka, läsa, skriva och designa effektiv information med olika media

8. Effektiv kommunikation — läsa och skriva information mellan raderna och bortom texten

9.Mångsidig begåvning och lärstilar — att inte bara ge eleverna möjligheten att använda den lärstil de är mest bekväma i, utan att också möjliggöra för dem att öva på att använda de andra lärstilarna effektivt

10. Teamwork och samarbete — att öka sina kunskaper genom att få möjligheter att samarbete i grupparbeten

11. Projektledningsmentalitet — Melvin Levin's utmaning till studenter för att öva på att göra en tidsplan för komplexa och involverade problem baserade på realistiska situationer

12. Upptäcka  sig själv — Melvin Levin's slutsats att när studenter skapar meningsfulla, engagerande arbeten, så upptäcker de att de själva är framgångsrika elever.

Sedan presenteras ett antal verktyg som lärare kan använda i sin undervisning. Kriteriet när de valdes var att de skulle vara gratis att använda. Vid det här laget börjar det märkas att guiden har ett antal år på nacken. Vad jag kan se är PhotoStory inte kapabelt med några operativsystem efter Windows XP, och varken Mixbook VoiceThread verkar inte vara gratis längre. Däremot fick jag lära mig en ny funktion i Google Maps, där man kan skapa egna kartor och lägga till punkter och på så sätt skapa en historia. Kan vara intressant till exempel när man tittar på vilka olika platser alla elever i klassen kommer ifrån, eller har besökt. Dessutom blev jag väldigt förtjust i Wordle och skapade två bilder utifrån RSS-flödet till min blogg, den översta igår och den understa idag. Tydliga framsteg i kursen syns!

Text
- Google Maps

- Wordle

Ljud

- Audacity

Bild

- PhotoStory

- Mixbook

- VoiceThread

Video

- Windows Movie Maker

Varför ska vi lära barn programmera?

Lär barnen programmering så att de förstår världen lite bättre

"När allt mer datoriseras blir det också allt viktigare att förstå hur saker och ting fungerar. Att datorer inte är magiska maskiner som fattar egna beslut, utan att att alla regler som bestämmer hur en dator ska fungera faktiskt är konstruerade av en människa. Det som hamnar överst i träfflistan på Google när du söker är inte den objektivt bästa länken, det är länken som Googles algoritmer tror passar dig bäst."

Är inte detta citat skäl nog att vi ska lära barnen programmera så vet jag inte vad som skulle vara det. På samma sätt som vi lär barn läsa och skriva, så tycker jag efter den här kursen att vi också borde lära dem att koda. Som lärare ska vi förbereda eleverna för att leva och verka i samhället, det står skrivet i läroplanen. Ett steg i det anser jag vara att lära dem tillräckligt mycket om hur digital teknologi fungerar för att de ska kunna förstå hur den är uppbyggd och hur den påverkar oss. Att dessutom ha grundläggande programmeringskunskaper gör att eleverna själva kan bidra till det digitala material som vi dagligen konsumerar.

En video från code.org där många utav de mest framgångsrika programmerarna idag pratar om hur de kom i kontakt med att koda från första början och varför de tycker de är viktigt att vi för vidare kunskapen till våra barn. Några citat från videon nedan.

"It's more about the process of breaking down problems than coming up with complicated algorithms"

 "You don't have to be a genius to know how to code, you have to be determent"

"Computers are everywhere"

"The programmers of tomorrow are the wizards of the future"

"It's the closest thing we have to a superpower" 

Why every child should learn to code
Det handlar inte om att alla ska jobba som systemutvecklare i framtiden, utan att vi ska lära oss att tänka och att lösa problem på samma sätt som de gör. Det handlar om att hitta strategier för att bryta ner komplexa problem i mindre delar för att göra dem mer lätthanterliga.

Frågan är om ett projekt i så stor skala där alla skolor ska lära barn att koda redan i höst kommer att falla väl ut. Kanske hade det varit bättre att tänka långsiktigt och utbilda lärare innan man satsar på ett så stort projekt. Det känns som politiker i ett nötskal att klubba igenom ett beslut som låter bra på papper, men utan att tänka på hur man ska genomföra det. Får hoppas att de har en bra plan.

Seymour Papert

En riktigt gammal video (1972 enligt en kommentar) som tar upp många av de tankar som känns aktuella idag. Paperts idé är att barn lär sig matematik genom att "prata" matematik om saker som är meningsfulla för dem. En stor fördel med att göra detta via datorn är att eleverna själva ser om det blev rätt eller fel och har större chans att åtgärda felet om de förstått vad de har skrivit. I en klassisk matematikundervisning behöver eleverna ofta läraren för att se om de gjort fel eller inte, och de är ändå inte säkert att de får en djup förståelse eftersom att situationen inte är meningsfull för dem.

Genom att jobba med programmering i t.ex. Scratch bygger man en grundläggande förståelse av matematiska kunskaper och begrepp utan att eleverna är medvetna om det. En elev som jobbat i Scratch lär sig grunderna i ett koordinatsystem när de flyttar sprites över scenen, och de lär sig om variabler när de räknar poäng i spel. Detta är vanligtvis inte begrepp som elever i lågstadiet stöter på i matematikundervisningen, men när det sker i ett meningsfullt sammanhang så bygger de en viktig grund för att förstå dessa begrepp mer abstrakt senare under sin skoltid.

Paperts idéer
Papert jobbade mycket ihop med Piaget och delar många utav hans tankar om hur barn skapar sin egen kunskap utifrån det som de redan kan. Genom att fokusera både på ämnet och på barnet har Papert försökt omstrukturera matematiken så att den passar in i barnets naturliga lärmiljö. Detta gör han med hjälp utav datorer, men det är inte datorerna som kommer stå för den stora förändringen utan för att lyckas implementera Paperts tankar i undervisningen är det vårt sätt att tänka som behöver förändras. Datorn ska inte ersätta läraren, istället behöver lärarna ännu mer kunskaper än tidigare om hur de ska använda tekniken som ett verktyg för att göra lärandet meningsfullt för eleverna

Papert kritiserar det nuvarande utbildningssystemet för att vara för centralstyrt, systematiserat och innehålla för många standardiserade prov. Han menar att vi måste gå från att läraren har en roll som informatör till att vara en medskapare av kunskap. Lärare som försöker anamma hans tankar blir utbrända av det konstanta motståndet från politiska beslut för en centraliserad skola.

Det är över 20 år sen den här artikeln skrevs nu. Utan att jag vet allt för mycket om hur skolan fungerade då (innan jag var född) så kan jag med relativt stor säkerhet säga att de senaste årens utveckling i Sverige med fler nationella prov och betyg längre ner i årskurserna inte går hand i hand med de tankar Papert har. Att den här kursen finns är dock ett bevis på att det ännu finns lärare som har intresset och viljan att försöka förändra undervisningen till att bli mer styrd av elevers intressen. Vi kan bara hoppas att man på en central nivå förstår vilka möjligheter det finns att utveckla till exempel EUs nyckelkompetenser genom att använda delar av Paperts tankar.

Nyckelkompetenser för livslångt lärande

Nyckelkompetenser för livslångt lärande
Nyckelkompetenserna är 8 st kompetenser som EU tagit fram i en rekommendation till medlemsländerna. De menar att kompetenserna främjar dagens kunskapssamhälle, och gör samhället och dess invånare mer flexibla för snabba förändringar. Nyckelkompetenserna hänger ihop med varandra och fokuserar på "kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor."

Målet är att såväl unga som gamla ska bära med sig dessa nyckelkompetenser och möjliggöra till ett fortsatt lärande och utveckling av kunskaper genom livets alla skeden. Nyckelkompetenserna sammanfattar en del av de viktiga kunskaperna och färdigheterna som krävs för att lyckas på arbetsmarknaden, och för att vara en aktiv samhällsmedborgare.

De 8 nyckelkompetenserna är

- kommunikation på modersmålet
- kommunikation på främmande språk
- matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
- digital kompetens
- lära att lära

- social och medborgerlig kompetens.
- initiativförmåga och företagaranda
- kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

Många utav de här kunskaperna kan enligt mig kopplas till att lära sig mer om hur datorer fungerar och att programmera. Programmering kan ge kunskaper om såväl matematiska begrepp (hur räknar man poäng i ett spel?) som digital kompetens och källkritik (vilket material på nätet får jag använda?). Dessutom får elever som jobbar med programmering öva på att själv strukturera och organisera sitt arbete för att uppnå bästa resultat (lära att lära och initiativförmåga och företagaranda). När de skapar i Scratch använder de sin kreativitet för att uttrycka olika känslor och erfarenheter de vill ge till konsumenten, de övar upp sin medvetenhet för kreativa uttryck (kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer)

Jag ser stora likheter mellan dessa 8 nyckelkompetenser och de "21st century skills" som det stod om i Learning with Scratch. Det handlar om att anpassa sig efter samhällets utveckling och vara medveten om att det krävs ett större samarbete över gränser mellan olika länder och kulturer för att nå så långt som möjligt.

Barnhack

Kom igång med Scratch del 1
Den här guiden känns mycket mer välgjord och tydligare än hemsidan som jag tittade på i förra inlägget. Den börjar verkligen från grunden och förutsätter inga förkunskaper om programmet. Dessutom fokuserar den på det viktiga, blockens olika funktioner kategori för kategori. En annan fördel detta material har framför de flesta andra är att det är skapat utifrån den versionen av Scratch som är aktuell nu och inte den tidigare som var offline.
Jag gillar verkligen hur den här guiden förklarar olika programmeringsbegrepp så som variabler på ett sätt som alla kan förstå.

"Idag är nästan alla barn i Sverige vana vid att använda datorer, surfplattor och mobiltelefoner. De kan installera appar, spela spel, skriva skolarbeten, använda webbläsare och söka på nätet. Det är dock inte så många barn som fått en inblick i hur det är att själv instruera sina smarta prylar och få dem att göra vad som helst."

"Men kanske allra viktigast är att barnen lär sig att datorerna tar sina instruktioner från människor, och att alla som vill kan lära sig hur."

Dessa två citat berör samma sak som Mitch Resnick pratade om i sitt klipp om att kunna använda digitala teknologier flytande. Insikten om att allt vi gör på datorn är skapat av människor tror jag är väldigt viktig för barn. De ger dem en helt annan förståelse för vad som finns omkring dem, och att de också har möjlighet att skapa saker och publicera dem. Scratch är en bra början för detta!

"Den som börjar leka med Scratch lär sig snabbt grunderna i programmering som koncept. Du använder dig av objekt, variabler, loopar, villkor och mycket annat som blir en solid grund att bygga vidare på om du blir sugen på att fortsätta din programmeringskarriär efter att ha börjat med Scratch." 

"I Scratch är det du som är regissör, rollbesättare, manusförfattare, scenograf och kostymör! Du bestämmer vilken pjäs som ska spelas, vilka som ska vara med i den, vad skådespelarna ska säga, hur scenen ska se ut och vad skådespelarna ska ha på sig"

Jag gillar sista citatet väldigt mycket! Det visar verkligen att Scratch handlar om så mycket mer än att programmera. Det handlar om att ha makt över en historia, och styra den åt vilket håll man vill. Scratch är bara verktyget som gör det möjligt att dela med sig av historien.

Jag bestämde mig för att googla och se om det fanns fler delar utav detta. Jag hittade inga, men däremot hittade jag en relativt ny Youtube-kurs om Scratch i 7 delar som är skapad av samma författare. Här är länken till den: Barnhack kom igång med Scratch

Kom igång med programmering
Jag blir så glad när jag läser inledningen till detta dokument. Det berör precis dom tankar jag funderat kring när det gäller demokrati och att koda. Vi behöver förstå att allting på Internet är skapat av människor, till och med i vilken ordning träffar kommer upp i en sökmotor. Det behövs en medvetenhet kring dessa frågor så vi har möjlighet att stå upp för och förstå vad som är rätt, och vi blir inte beroende av någon annan för att bli en kritiskt granskande medborgare.

En bra sak att tänka på när man ska programmera med barn är att deras förväntningar på snabba och snygga resultat ibland kan vara väldigt höga. Dessutom är deras tålamod för långsamma framsteg lågt i början. Jag tror inte att detta gäller för alla barn, men det kan vara bra att ha med sig i bakhuvudet och ha en diskussion om vad som är rimligt att klara av alldeles i början.

Vilket programmeringsspråk som man ska introducera för barn kan diskuteras men jag urskiljer ett antal punkter som kan vara bra att utgå ifrån.
- Det ska vara ett språk som har framtiden för sig
- Det ska vara lätt att komma igång
- Gärna ge snabba resultat
- Introducera vanliga programmeringsfunktioner så det är lättare att byta till ett annat språk senare
- Finnas tillgängligt på ett språk som barnet behärskar väl

Förutom Scratch nämns Kodu och Minecraft som bra språk att starta sin programmering med. Kodu beskrivs som riktig programmering (till skillnad från Scratch) i en barnvänlig utvecklingsmiljö. Jag tycker personligen att det är ett vågat uttalande att säga att Scratch inte är riktig programmering. Vad är egentligen "riktig" programmering? Vad är det som gör att byggblocken i Scratch inte är riktigt, när de egentligen har precis samma funktion som andra programmeringsspråk. Förutom digital programmering finns det möjligheter att programmera i den fysiska världen också, till exempel med hjälp av Lego Mindstorms.

Att tänka  på när man programmerar med barn
- Ha koll på grunderna innan ni börjar så du kan hjälpa dem igång
- Visa några grundfunktioner som de kan ha nytta av, till exempel hur man styr något med hjälp av piltangenterna
- Ha lite idéer som du kan ge till dem som kör helt fast och inte vet vad de vill göra
- Bygg successivt på kunskapen steg för steg. Introducera inte allt på en gång.

Scratchprogrammering på svenska

Scratchprogrammering på svenska
En webbsida som fokuserar på grunderna i Scratch. Jag vet inte om det är för att jag redan börjar känna igen mig i grunderna som jag uppfattar materialet som ganska tråkigt. Det känns åtminstone inte elevanpassad utan är i min mening bättre om en lärare vill få en snabb överblick av vad Scratch är. Fördelen med materialet är att allt är på svenska, vilket gör att även de som inte är så bekväma med engelskan kan ta del av materialet utan problem. Dessutom är det välorganiserat och lätt att få en överblick.

Något bra som jag tar med mig är att skapa en projektplan över de lite större projekten. Genom att ställa vissa typer av frågor får man redan innan man börjar bygga en uppfattning om vad det är för något man vill uppnå och hur man ska uppnå det. Dessutom tror jag chansen är större att koden blir strukturerad och lätt överskådlig. Frågorna varierar såklart utifrån vilken typ av projekt man skapar men jag tror dessa kan bilda en bra grund som projektmall.

- Vilka sprites vill jag använda? Vilka klädslar ska de ha? Ska de låta? Hur ska de röra sig?
- Ska spritsen interagera med varandra/bakgrunden?
- Vilka bakgrunder vill jag använda? Ska de ha någon musik kopplad till sig?
- Hur sker växlingen mellan olika nivåer i spel? Vad ska ge poäng?

Introduktion till Scratch

Intro to Scratch 2.0
Visar möjligheterna med Scratch! Vad kan man göra, och att det handlar om att bygga med färdiga block. Tror det funkar bra för att ge någon en första snabb överblick av vad Scratch innebär, men sedan måste man utveckla det genom att gå igenom grunderna långsammare och mer systematiskt! Många funktioner som inte förklaras i videon.

Creating with Scratch
Förklarar i text vad man kan skapa med Scratch. Intressant att namnet Scratch har fått inspiration ifrån musiken och DJs som mixar olika skivor. I Scratch kan man mixa ihop olika medier till en produktion. Håller med om att Scratch verkligen är ett grafiskt programmeringsspråk som fått upp mitt intresse mycket mer för programmering än den traditionella programmeringen som jag var tvungen att ta mig igenom i gymnasiet.

Learning with Scratch
Ytterliggare ett textdokument på en sida som fokuserar på de kunskaper elever kan få med sig genom att arbeta med Scratch. De lär sig tekniska och matematiska kunskaper i ett sammanhang som är meningsfullt och intressant för dem, till skillnad från hur det ibland kan kännas på en traditionell matematiklektion. De lär sig hur en skapandeprocess fungerar, och personligen gillar jag verkligen bilden som de använder för att illustrera detta. Resan börjar någonstans men den har aldrig något slut, man blir aldrig färdig. Efter att ett projekt är skapat och det delas med andra så får man nya idéer att arbeta vidare på och så fortsätter spiralen.

Den här evighetsprocessen lär eleverna många utav de de förmågor som behövs för ett lärande i detta århundrande: att vara kreativ, att kommunicera tydligt, att analysera systematiskt, att samarbeta effektivt med andra, att designa om och om igen och att alltid vara öppen för ny kunskap.

Det handlar också om att bli flytande med den digitala teknologin. Detta är något som jag finner väldigt intressant och som jag fick upp ögonen för först när jag tittade på den korta föreläsningen med Mitch Resnick. Vi är otroligt duktiga på att konsumera digital teknologi, men det är inte många som själva kan skapa någonting med den. Om det är lika viktigt som att kunna och läsa och skriva vet jag inte, men varför inte? Det digitala kommer att ta en större och större del av vårat samhälle, och desto fler som kan koda åtminstone lite grann har större chans att påverka. Det är dom som kan som syns, och om bara en speciell grupp människor har möjlighet att påverka det som håller på att bli en enorm del av våra liv, så känns det ganska katastrofalt. Jämför med att bara en liten del utav oss skulle kunna skriva, och endast deras åsikter skulle få plats i alla våra flöden. Vi förlorar en stor diskussion och mångfald, och jag tror att det finns vissa liknelser med att koda. Om fler kan koda ökar kreativiteten på materialet, och vi uttrycker fler och olika saker! Som det står, det handlar inte om att bli professionell programmerare, utan att ha möjligheten att uttrycka sig kreativt och förstå världen omkring oss.

Programming with Scratch
Scratch vill förändra synen på programmering från något krångligt till något som intresserade i alla åldrar kan engageras av och använda. Nyckeldelarna i Scratch är byggblocken som skapar koden. De gör alldeles säkert inte alltid som man vill att de ska, men det gör det man säger åt dem. En viktig funktion med byggblocken är att de bara går att bygga ihop på sätt som programmet accepterar, vilket eliminerar möjligheterna att få olika typer av syntax error koder.
Det är lätt att komma igång att programmera med Scratch, men språket är avancerad nog att det ger möjlighet att bygga mycket mer komplexa projekt, med många olika medier, inom olika områden så som musik, berättelser, spel, animationer mm.

Scratch är för många en inkörsport till att arbeta med andra textbaserade programmeringsspråk.

Getting started with Scratch
Ett dokument som förklarar några utav de mest basala funktionerna i Scratch med hjälp av text och skärmdumpar. Jag tycker det förklarar på ett bra sätt, och för mig som gillar att läsa manualer kanske det fungerar. Däremot tror jag att barn hellre sitter och provar sig fram än att läsa en manual där de bara får specifika funktioner presenterade för sig. Mest troligt har de en helt annan idé som de är mer intresserade av att försöka skapa.

Scratch-kort
Hittade en länk till korten på svenska.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om dessa kort. Visst de ger förslag på olika rörelser och funktioner som går att skapa med Scratch och det kan hjälpa vissa att få inspiration. Däremot vet jag inte om det är rätt sätt att ge ut koden på detta sätt så att eleverna bara kan kopiera. Är det rätt eller fel? Jag vet inte riktigt själv var jag står, men det är helt klart en diskussionsfråga och jag är inte övertygad åt något håll. Frågan är hur mycket förståelse barnen får för vad de egentligen gör, när de bara följer en manual. Det blir lite tvärt emot Scratch tanke att de ska få vara kreativa. Något jag absolut inte tycker att korten ska användas till är att förhöra sig själv på om man kan koden för de olika funktionerna eller inte. Det viktiga med Scratch är att man lär sig att använda koden till det man vill uttrycka här och nu.

Video tutorials
Dessa videoklipp är en mer interaktiv version av Scratch-korten och "Getting started" dokumentet. Det som jag gillar mer med det här formatet är att varje video avslutas med en fråga eller utmaning till lyssnaren att lära sig mer om funktionen och på så sätt öka sina kunskaper om funktionen. Det blir inte på samma sätt ett rätt eller fel som jag upplevde i speciellt Scratch-korten där mentaliteten nästan blir "Gör såhär, det är det rätta sättet". I Scratch finns inget rätt sätt enligt mig, det finns bara mer eller mindre krångliga sätt.

Maciek while programming
En 9årig pojke som skapar en liten animation med pratbubblor mellan 2 djur. Det anmärkningsvärda är att han bara jobbat med Scratch under 1 enda timme och är helt självlärd av vad jag kan förstå. Jag tror vi har mycket att lära utav barns nyfikenhet i de här situationerna. Istället för att begränsas av att han inte kunde någonting så klickar han runt och hittar de funktioner som behövs för att skapa vad han vill. Nyfikenhet är nyckelordet.